View from the Look out over Haad Thani beach, Koh Pha-ngan, Thailand

Sanctuary, Thailand

Samma dag som ”världens lycko index” kommer ut smyger en lätt bris över ett lugnt vågsvall som rullar upp på Thailändsk sand strand.

Let your friends know


Under ett grästak blandas jazziga toner med lågmälda mestadels engelsk talande röster, drottningens eller en Amerikansk variant, över frukost borden. Unga leende thailändska servitörer susar mellan borden med kaffe, omeletter och färsk pressad juice. Skålar av färsk papaya, ananas, äpplen, druvor i söt kokosmjölk serveras alltmedan senaste generationens mobiltelefoner, bärbara datorer och iPads tillhörande globala nomader skjuts åt sidan.


”Blowing in the wind”
Takfläktar av rotting sveper sakta runt luften, en tom hängmatta vaggar i vinden. Snart kommer segelduksbädden att ockuperas av en smoothie sugare allteftersom frukost publiken växer och morgon hälsningarna utbyts informellt. Det första paret flip-flops ligger redan vid botten av trappan men snart kommer det att se ut som en seriekrock av gummi, plast och läder, Crocs, Cabanas och Birkenstocks. Det är frukost vid “The Sanctuary” på Koh Pha Ngan, Thailand.


Namnet säger allt, det handlar om att sakta av, känna vinden, känna sand mellan tårna, lyssna på havet och bara vara. För dom som behöver hjälp finns det ett spa, massage och behandlingscentrum. Några av gästerna är också healers, reiki mästare och håller workshops i Te-templet för att betala uppehället. Andra mjuksäljer tinkturer, kollagen lotion och naturliga massage oljor. För både kropp och själ erbjuds yogaklasser, detox, spiritism och självkunskapsworkshops som “vilda kvinnosjälar” med Fiona och Malika för dem som vill dyka djupare inom jaget. Med de många alternativen kan man undra om inte hela världen behöver vård (en inte alltför långsökt tanke).


Längs en stig ligger nerramlade kokosnötter med skrivna visdoms ord. Där vandrar både smala ben och rundare bukar iklädda spandex och Lululemon leggings. En rullad skumgummi matta i en säckvävsväska eller sele. Yoginisarna på väg tillbaka efter solhälsningarna.


I bränningarna i den nymåne liknande bukten guppar några ”longtail” båtar i väntan på dagens första passagerare. Runt niotiden hörs en tuta ifrån buktens mynning. Leverans båten är på ingång på sin väg söderut och stannar till för att plocka upp några som måste lämna detta bakom sig. Deras avbytare kommer på eftermiddagen när båten kommer tillbaka norröver. Cykliskt. Solstolarna i parasollernas skugga är snart fyllda med tegelstens tjocka romaner, en handduk eller en väska vars ägare ligger i vågsvallet , promenerar längs stranden eller är osynlig. Allteftersom morgonen fortskrider kommer partydjuren bokstavligt ut ur djungeln efter en natt av 140 slag-i-minuten. Bo billigare än i ett litet tält eller i en sovsäck på marken går inte. Ett ljudligt brittiskt sällskap beslutar att bada toppless men är snart tillsagda av en äldre brittisk man som tycker att dom skall respektera de lokala sederna. Det är lite av en kulturkrock mellan de odödliga 20 åringarna som förstör sina perfekta kroppar med billig sprit och nattliga fester och de som kommit hit för att finna och övervintrande hippies med djup solbränna, rynkig hud, grått hår och något tjockare plånböcker. Luftiga kaftaner, tajta yoga kläder och minimala bikinis möts alla här.


“Sex, drugs and….I’m too old for this….”
Ett par dagar tidigare hade vi anlänt till den (ö-) kända Haad Rin stranden på Koh Pha-ngan där “full måne festerna” har lockat partysugna sedan 1983. Sex (på stranden och på andra håll), droger (piller, röka, nålar, hinkvis med sprit) men ingen Rock’n roll eftersom takten är sinnesbedövande techno / house som pumpas ut mot över 20000 festsugna på stranden vart fjärde vecka. Själva byn en samling av T-shirt butiker, skoter uthyrning, tatoo salonger, bankomater, apotek, mini marknader och naturligtvis billiga sovplatser vars våningssängar påminner om ett bårhus. Ryktet har det att den ryska maffian har intressen här. Oavsett verkar en mango shake, vitlöksbröd och thailändska nudlar med kyckling för 80 baht (ca 20 SEK) vid ”Rock bar” inte ge någon vidare (orimlig) profit.


Hopp ombord
Efter att precis ha stigit av färjan inser vi att det enda sättet att nå vårt mål är via vattnet. Efter en stunds förhandlingar om priset så tar tvåmanna besättningen vårt bagage ombord på en ”långsvansad” båt. Den surmulna kaptenen stoppar det överenskomna beloppet i sin vattentäta väska och svänger runt båtens ”svans”, doppar propellern i vattnet och varvar den 4-cylindriga Izuzu dieseln. Njurarna får sig en genomkörare under en guppig och saltstänkt tiominuters resa som slutar på stranden i Haad Yuan. Vi har bokat en bungalow på ett något nedkört hotell som en temporär lösning innan vi flyttar vidare till ett mer prisvärt alternativ en bukt längre upp längs kusten.

Den bästa med Haad Yuan är “Sun hut” en restaurang som ligger längs klipporna som skjuter ut i havet mellan vikarna Haad Yuan och Haad Thian (East). En kort promenad till färska juicer, bra mat och gratis WiFi har gjort Sun hut ett ställe för både baksmälla och uppvärmning innan kvällens festande. På kvällstid när alkoholen börjat värka hör man ofta ryska röster bland de låga borden under tak och känner lukten av marijuana som driver ut över det gröna vattnet i bukten nedanför. Med tallrikar och flaskor tomma, lyfts handväskor med dinglande MK emblem från golvet och bärs ett par hundra meter till ”Eden bar” där de ställs ner för en natt av pumpande house musik som tystnar långt efter soluppgången. Helt ointresserade och i avsaknad av uthållighet tänder vi ficklamporna och vandrar över kullen till lugnare boningar.

Där välkomnar vårt rum i “trähyddan” med en takfläkt och en sval dusch. En hårig spindel skräms bort av det stänkande vattnet. Väl under myggnätet bjuder cikador och grodor till en serenad ackompanjerad av den monotona baslinjen ifrån en surrande dieselgenerator.

Morgonstund har guld i mund
En ung tjej med hästsvans sitter i lotus ställning och mediterar. Hennes siluett mot den ljuslila skyn. Kycklingar ruggar sig rena i gruset och Yoginis rullar ut sina mattor vid Why Nam strandens Shala. Vid horisonten har bläckfiskbåtarnas starka ljus bleknat mot den stigande solen som kastar strålar av guld i vattnet. Ett par lokal invånare promenerar längs stranden och samlar ihop flytande skräp som havet lämnat kvar under natten. Planeten har snurrat ytterligare ett varv och det är morgon igen. Färsk frukt, avkopplande, måltider, badande, läsande blir allt snart en bekväm rutin. Jag lockas till och med på några prov lektioner vid Te-templet och en meditations session.

Utplacering
Ett 20-tal kvinnor och en liten minoritet av män lägger sig ner på utrullade mattor på golvet i Buddha Hall. En irländsk kvinna använder klockor, en gong-gong och skallror för att ta oss på en resa. Inledningsvis reser vi genom vatten, luft och eld för att gå längs ett favorit vattendrag där vi hittar en grotta som vi går in i. En trappa leder oss ner, ner, ner “till jordens medelpunkt” där ljuset av orange magma karboniserar våra vänner och lämnar en lukt av bränt kött. Vi återvänder till ytan via trappan men fortsätter upp till en flat bergstopp där allt jag vill göra är att hoppa över kanten och flyga ner till vattnet. Bjällror ringer ut och vi rullar ihop de lånade mattorna och går ut i mörkret. Jag är något undrande hur upptagna människor måste vara om de verkligen behöver en sådan imaginär resa för att slappna av. Inte säker på att vänner som bränts till aska eller att en vilja att hoppa ifrån en klipprand är mitt sätt att slappna av. Att det hela är en stor industri är dock fascinerande.


Hippie Marknad
På vad som kan vara en söndag morgon (i detta avslappnade tillstånd är veckodagar oviktiga) tar Hippie marknaden över den nedre delen av restaurangen och Tie-Die kjolar, linnen, strand kaftaner och scarfsar delar utrymme med örhängen av fjädrar, hartsbestrukna fjärilsvingar och indiska silversmycken. En lila hårig tjej flätar och väver fjädrar in i en kvinnas grånande hår. Nakna överkroppar, armar och rumpor är täckta utav tatueringar. En grå afrikansk papegoja som saknar mycket av sin fjäderdräkt sitter på axeln till sin ägare. Tobak och marijuana rök blandas och “gamla” vänner möts för att göra upp planer.

Efter dagar av slappande med ett fokus på kroppens största organ, har min hud nu tagit en nyans av härdat läder och mina sinnen är rena. Dagarna har blivit rutin och deras namn spelar inte längre någon roll. Suger i mig så mycket jag kan, jag blundar lyssnar på vågorna, låter vinden torka saltet på min hud och låter mig flyta iväg …. Töm huvudet och segla iväg. Ingenting annat spelar någon roll, mer än här och nu. Tills en båt pojke skriker “haaaa riiinnnn nooouuu” och ögonen bligar på dom som lastar sina väskor ombord på en långsvansad båt och …. i morgon är det vår tur.


Share this Post

Leave a Comment

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.